Intervju med Anders Gezelius Hägglund, präst i Järfälla församling
– När det är mörkt ute tänder vi upp ljus. Vi vill få bort den mörka årstiden och se ljusen som skiner. Både barn och vuxna har stora förväntningar. Vi tilltalas av kyrkans symbolspråk med advent, Lucia och julfirande, säger prästen Anders Gezelius Hägglund. Och jag har en stark tro på och respekt för att vi i Sverige har en i grunden kristen tro och etik. Nu står skapare Gud. Jesu gyllene regel och kärleksbud finns som det etiska, om rättvisa och solidaritet som kyrkan och samhälle vill stå för. Vi borde tala mycket mer om detta.
Vid jul finns många högtider som har sitt ursprung i kyrkan. Nikolaus namnsdag sjätte december kommer från Nikolaus av Myra, född ca år 280, och känd för sin givmildhet. Det berättas om att när hans föräldrar dog fick fattiga hela arvet. Det står också skrivet om hur han räddade tre döttrar till en skuldsatt man genom guldmynt som han kastade in i deras hus. Det ligger till grund för dagens Sancta Claus, jultomten och julklappar. Nikolaus blev ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet, och hans biskopskläder var röda med vita kanter, och han blev bland annat barnens skyddshelgon.
Alla helgonhelger var viktiga i bondesamhället på 1800-talet. De flesta hade reda på de viktigaste helgonen och symbolerna och hur man skulle fira dem.
– Vi har Anna-dagen den nionde december. Då skulle ölen och lutfisken skulle vara färdiga, berättar Anders. Anna, som är ett helgon, är jungfru Marias mor, Jesus mormor med andra ord. Både Maria och Johannes Döparen var viktiga eftersom de stod upp inför Gud innan Jesus kommit.
– Elljuset kom inte förrän 1914 till Järfälla så det var mörkt här om kvällarna på 1800-talet. Då var det naturligt att tända upp ljus vid Lucia i vintermörkret. Men Lucia kom inte till oss förrän sent på 1800-talet, jämfört med Nikolaus som funnits i 1700 år.
I det gamla bondesamhället på 1800-talet hade man under advent blå färg i kyrkan beroende på att det var fastetid. Man åt nästan ingenting förrän på julafton. Först då dukades det upp. Man hade inte hur mycket mat som helst, utan sparade till de festliga tillfällena. Adventstiden gick åt till att förbereda julmaten och man knöt kärvar till fåglarna.
– För befolkningen här i Järfälla var julottan viktig, fortsätter Anders Hägglund. 1898 skänkte Järfälla kyrkas kvinnoförening ett mycket vackert rött sammetsställ till församlingen. På det hade man broderat de gamla latinska bokstäverna IHS. Där skulle bibeln ligga när julevangeliet lästes på julottan.
Det finns ytterligare en dag som kanske fått en annan betydelse idag. Menlösa barns dag 28 december kom till som minne av alla pojkar som kung Herodes lät döda i jakten på Jesus, enligt Matteusevangeliet. På äldre svenska betyder menlös helt enkelt oskyldig. Det handlar om att värna barnen, och det har präglat oss, menar Anders.
– Kyrkbacken var ett slags internet brukar jag säga till skolelever som kommer på besök, säger Anders. Där läste prästen upp kungens brev med nyheter om krig och fred eller till exempel Jonas Alströmers odlingsprojekt av potatisen på 1700-talet. Hjälp till självhjälp för att få mat på bordet.
– Det bondesamhälle vi hade både här i Järfälla och i andra delar av Sverige var oerhört ekologiskt. Människorna tog tillvara allting från djuren och det blev inget skräp, berättar Anders. Det var ett fattigt samhälle där kungarna genom krigen utblottat befolkningen. Det är först under de senaste 75 åren som landet blivit rikt, avslutar Anders Hägglund.
Text och bild: Christer Lindblad
(Amos Järfälla 6/2014)
