Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla, och modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning. Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare. Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga. Så uttrycker Skolverket det, men hur ser det ut i skolorna egentligen med modersmålsundervisningen? Hur många barn utnyttjar sin lagliga rätt till det språk de tagit med sig hemifrån? Och hur är det med adopterade barns möjligheter att få undervisning på sitt modersmål? Att adoptera reder ut begreppen.

Vad säger lagen?

För att få undervisning i ett modersmål ska språket talas hemma. Men det gäller inte om eleven talar något av de nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs också i språklagen med de nationella minoritetsspråken. Kravet ställs heller inte om ett barn är adopterat.

Skolförordningen (2011:185), 5 kap 7 § säger bland annat att huvudmannen är skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Det är rektor som beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Enligt 10 § är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning endast om minst fem elever önskar det i språket, och att det finns en lämplig lärare. Enligt 8 § får modersmålsundervisning anordnas som språkval i grundskolan och specialskolan, som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden.

Skolverket skriver att adoptivbarn har rätt till undervisning på sitt modersmål även om språket inte talas i hemmet. Alla elever ska dock ha grundläggande kunskaper för att ha rätt till undervisning i ämnet modersmål. Modersmålsläraren i samverkan med rektor avgör om eleven har grundläggande kunskaper och därmed rimliga förutsättningar att nå målen i kursplanen för ämnet modersmål.

Skolan kan neka ett barn modersmålsundervisning om man gjort vad man kunnat för att hitta pedagoger och det är färre än fem elever som vill lära sig det aktuella språket.

Syfte och motiv

Modersmål är ett eget ämne med en fastställd kursplan. I kursplanen står det vilka mål som eleverna ska uppnå. Utveckla kunskaperna i det egna språket, hjälpa eleverna att få en stark självkänsla och främja deras utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet och kulturkompetens. Ämnet ska dessutom ge kunskaper om hemlandets kultur och samhällsskick och hjälpa eleverna att följa utvecklingen i hemlandet.

Kommuner

Till sist måste man tillägga att det handlar om tolkningar av bestämmelserna. Med 290 kommuner och många friskolor blir det skillnader. Det gäller bland annat kravet på förkunskaper i modersmålet.

I Botkyrka kommun, några mil söder om Stockholm, har ett adoptivbarn rätt till modersmålsundervisning, oavsett antal elever som efterfrågar undervisning. Detsamma gäller gäller bland annat i Falun, Vingåker, Tyresö och Örebro. Man ställer inte krav på några förkunskaper. I Kalix säger man att även adoptivbarn, som av förklarliga skäl inte talar modersmålet hemma har rätt till undervisning på sitt modersmål, men hänvisar till gränsen om minst fem barn och lämplig lärare. För minoritetsspråken sker undervisning även om det är färre än fem elever.

Man talar i lagen speciellt om kompetenta lärare. Från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kom en rapport förra året. Nyanlända elevers utbildning – goda exempel från tio kommuner. SKL vill att staten utbildar fler modersmålslärare. Organisationen frågade kommunerna om vilka framgångsfaktorer de ser inom språkområdet. Kommunerna tog framför allt upp modersmålsundervisning och studiehandledning.

Statistik

Det är inte alla kommuner som ger information till sina invånare om modersmål. I slutet av januari 2011 gjorde Skolverket en undersökning och kom fram till att det var 122 kommuner som gjorde det. År 2009/2010 uppgav 186 av landets kommuner att det fanns undervisning i grundskolan i ett språk trots att det var färre än fem elever. Man tolkade alltså lagens bokstav mildare när det gäller gruppstorleken.

Statistik från Barn, elever och personal om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning av Sveriges officiella statistik 2011 visar den här bilden av hur det ser ut.

I Sverige finns totalt sett 3 049 lärare i modersmål och omsatt till heltidstjänster blir det 2 136 tjänster. Det gäller samtliga skolformer. I förskolan finns nästan 85 734 barn med annat modersmål än svenska. Av dessa har 21,5 procent modersmålsstöd. Bland barn och grupper som har pedagogisk omsorg med annat modersmål än svenska finns 1 625 barn. 17 procent har modersmålsstöd. I förskoleklass finns 19 385 barn med annat modersmål än svenska.

I grundskolan är 181 412 eller 20,5 procent av alla elever berättigade till modersmålsundervisning. Men endast 56,65 procent deltog i undervisningen. I den obligatoriska särskolan är 890 elever berättigade till undervisning i modersmål. I grundskolan finns alternativ till moderna språk inom ramen för språkval. I årskurs 9 är det46 elever över landet 0,042 procent av alla elever som gjort detta val. Gymnasieskolan har mål som betyg och studieresultat och totalt 1 420 fick betyg i kursen Aktiv tvåspråkighet, 3 196 i kursen Modersmål A och 2 361 i kursen Modersmål B. Det var 106 eller 1,1 procent av samtliga elever i gymnasiesärskolan som deltog i modersmålsundervisning.

Brist på information och lärare

Oavsett om rätten till modersmålsundervisning finns, är det långt ifrån alla som tar möjligheten till ett extra språk. Enligt de handläggare som Att adoptera talat med handlar det i flera fall om brist på information till föräldrar eller att det saknas lärare.

(Ur Att adoptera 5/11)

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte.